Bara början på svenska entreprenörsundret
Jag är säker på att vi bara har sett början på det svenska entreprenörsundret. De närmsta 15-20 åren kommer hittills okända entreprenörer och företag skapa tillväxt, arbetstillfällen och välfärd som kommer att befästa Sverige som ett av världens rikaste länder.
Sverige bygger ett entreprenörskluster
På makronivå finns otaliga trender som pekar i både positiv och negativ riktning när det gäller vår framtida konkurrenskraft. Det handlar om digitalisering, tillgång på riskkapital, skattesystem, skolresultat, infrastruktur, lönebildning och forskningsresurser. Dessa och andra faktorer må ha en större eller mindre betydelse för näringslivets utveckling, men historien har visat att den kanske allra viktigaste faktorn handlar om framväxt (eller avsaknad) av så kallade industriella kluster. När flera aktörer inom en bransch eller samhällssektor plötsligt uppstår på samma geografiska plats, så skapas en typ av ekosystem med leverantörer, kunder, finansiärer, arbetskraft och forskning som stärker varandra och skapar en kraft som blir betydligt starkare än de makroekonomiska förutsättningarna, en kraft som till slut påverkar makroekonomin, snarare än tvärtom. Detta är precis vad som nu håller på att hända med entreprenörskapet i Sverige.
Så fungerar klustereffekten
Parallellerna till det svenska musikundret, det svenska modeundret, det svenska matundret och till och med det svenska tennisundret är slående. Det handlar om att några individer går före och visar vägen, sedan följer andra efter och till slut förändras även intressen, värderingar, lagar, finansiella system, utbildningsväsen och andra institutionella parametrar i en gynnsam riktning. Då finns ett nytt ekosystem på plats. Ekosystemet förstärker sig självt och blir till slut så starkt att det förändrar hela samhället i en riktning som gynnar ekosystemet. Denna process fungerar som en garant för att ekosystemet eller klustret ofta blir både framgångsrikt och långlivat.
Det verkligt intressanta är att när klustren och ekosystemen en gång har växt sig starka så kan majoriteten av de enskilda aktörerna egentligen vara ganska genomsnittliga när det gäller den egna talangen. De lyfts istället fram av den kraft som finns i klustret. Initialt behövs individer som tennisens Björn Borg, musikens Benny Andersson och Denniz Pop, matens Melker Andersson och näringslivets Niklas Zennström. De är så starka, begåvade och unika att de kan växa i en stenöken, i en miljö helt utan stödjande infrastruktur. Kanske är Björn Borg det bästa exemplet när han lade grunden till en av världens främsta idrottskarriärer framför en garageport i Södertälje.
Från superentreprenörer till bredd
När några enskilda individer väl har brutit marken blir det lättare för andra starka individer att följa efter. Till sist blir marken så bördig att även de normalbegåvade kan lyckas. Vi ser exempel på detta fenomen bland annat genom den stora mängd högklassiga restauranger som idag utgör Stockholms restaurangscen, eller den mängd svenska artister, låtskrivare och producenter som toppar listorna världen över. Svenskarna har knappast blivit mer musikaliska de senaste åren, däremot finns idag ett musikkluster som underlättar att nå hela vägen fram. Kollektivt lärande, intern konkurrens och nätverkande är ord som kan användas för att förklara detta fenomen.
Det svenska näringslivet står idag i den fas där enskilda superentreprenörer för 10-15 år sedan har brutit igenom och lyckats växa sig starka i en ganska torftig miljö. Andra har sedan följt efter och bidragit till att entreprenörskap nu är i fokus bland politiker, media, skolor, högskolor, finansiella aktörer och andra centrala institutioner. Plötsligt skapas en grogrund även för normalbegåvade entreprenörer att skapa livskraftiga och växande bolag.
Varför framtiden ser stark ut
Den som är född på 80- och 90-talen har fått inspiration i media av entreprenöriella superhjältar som Markus Notch Persson, utbildning i entreprenörskap i skolorna och entreprenörsinriktning på universitetet med föreläsningar och case med entreprenörer. När de sedan startar egna företag kan de bemanna sina styrelser med entreprenörer som redan kommit en bit på väg, finansiera bolagen med hjälp av riskkapitalister som själva är entreprenörer och anlita andra entreprenörsföretag som leverantörer av till exempel ekonomihantering, IT och kommunikationstjänster. Allt detta hjälper bolagen att utvecklas. I princip inget av detta fanns under den tiden då min egen entreprenörsresa inleddes för 20 år sedan. Förändringen har skett snabbt och på bred front.
Det är först nu som ett fullt ut fungerande entreprenöriellt ekosystem och kluster finns på plats, och därför startas tillväxtföretag som aldrig förr. Dessa har bättre förutsättningar än någonsin att lyckas. De företag som syns i tidningarna är bara toppen av isberget. För de flesta entreprenörer kommer det ta 15-20 år att växa till sig. Därför befinner vi oss idag bara i början av ett helt nytt näringsliv där entreprenörerna inte längre enbart kommer att vara slagträn och galjonsfigurer i media, utan faktiskt de som sätter samhällsagendan, skapar jobben och säkerställer välfärden på riktigt.
Den kraft som har satts igång är så stark att jantelagen, skatteivrande politiker eller riskaverta kreditcontrollers inte längre kan stoppa den. Sverige går en strålande framtid till mötes.